Funktionsförmågor

Alla har en funktionsförmåga, men den är olika för olika personer. Att funka på ett sätt som skiljer sig från vad andra förväntar sig kan kallas olika saker, till exempel: funktionsnedsättning.

Cerebral pares (CP)

normbrytande funktionsvariation. funktionsskillnad. funkis. Vad är en funktionsnedsättning?. Tidsuppfattning Flexibilitet I Skolkompassen har respektive funktionsområden också delats in i fyra fält. Ta till exempel tidsuppfattning som är uppdelat i: Inre klocka och upplevelse av tid d.

En funktionskompetent skola

Förstå begrepp som igår, idag, om två veckor, samt almanacka, klocka och tidtabeller. Kunna beräkna tidsåtgång för en uppgift, kunna passa tider och fördela tid mellan olika aktiviteter. Anpassa sin tid efter andras och att kunna skynda sig. Alla anställda måste också veta hur man kan anpassa och kompensera på en generell nivå, d. Varför: Skolan är inte tillgänglig för stora grupper elever utan anpassningar i såväl lärmiljö som i lärsituation.

I bästa fall medför detta att många elever inte får möjlighet att prestera i skolan utifrån sin potential.

Frågelådan i svenska

I sämsta fall kommer dessa elever inte alls till skolan. Vem: Alla anställda på en skola behöver grundläggande kunskap om och förståelse för hur man anpassar lärmiljöer. Pedagogisk personal behöver kunskap om och förståelse för hur man kompenserar för nedsatta funktionsförmågor i såväl lärmiljöer som lärandesituationer. Kollegiehandledaren och elevhälsan ansvarar gemensamt för insatsen.

Handbok i tydliggörande pedagogik kan till exempel användas för att personalen ska få förståelse för och kunskap om hur dessa elever upplever sin skoldag. Tidsåtgång: En planeringsdag med eventuell uppföljning. Checklistor för en tillgänglig lärmiljö — generell anpassning Vad: Genomföra ronder i alla skolans lokaler med checklistor avseende perception och kommunikation för att intryckssanera, dvs.

Varför: För elever med nedsatt förmåga att sålla bort ovidkommande sinnesintryck blir skolans lärmiljö ett funktionshinder om inte skolan tillgängliggörs genom att man tar bort störande sinnesintryck. Checklistorna är exempel på universell design, dvs de är nödvändiga för vissa men bra för alla elever. Rektor beslutar om vad som ska anpassas i den existerande skolmiljön och vaktmästeriet ansvarar för utförandet.

Var: Skolans alla utrymmen.

Vem: Lärare med stöd av kollegiehandledare, skolledare och vaktmästeri. Material: Första linjens tillgänglighet — checklistor för perception och kommunikation. Visuell kommunikation i klassrummet — generell anpassning Vad: Alla pedagogeri skolan behöver använda tavlan på samma sätt, detta gäller särskilt i de åldrarna då eleverna rör sig mellan olika klassrum.

Vad är funktionsförmåga?

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Barn och ungas utveckling vid funktionsnedsättning.

Lär dig vad funktionsförmågor är och hur de kan påverkas vid autism och adhd.

Ämnet funktionsförmåga och funktionsnedsättning behandlar människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det omgivande samhället.

Varför: Uppgifterna på lektionerna blir begripliga, lättöverskådliga och fungerar som minnesstöd. Hur: Skriv gärna ut exemplet i Första linjens tillgänglighet och sätt upp vid whiteboarden i samtliga klassrum. När: Varje lektion. Vem: Klass- eller ämnesläraren, vid behov med stöd av kollegiehandledaren. Material: I materialet Första linjens tillgänglighet finns ett exempel på hur man kan göra.