Dåligt för njurarna
Njursvikt innebär att njurarna inte kan rena blodet och ta hand om slaggprodukter på ett lika effektivt sätt som vanligt. Då stannar för stora mängder vatten och slaggprodukter kvar i kroppen i stället för att försvinna ut med urinen. Akut njurskada, tidigare kallad akut njursvikt, är ett mycket vanligt förekommande och underskattat problem inom sjukvården.
Akut njurskada är ett vanligt och allvarligt tillstånd
Akut njurskada är starkt förknippad med ökad dödlighet, risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och dialyskrävande kronisk njursjukdom. Tabell 1. Akut njurskada, tidigare kallad akut njursvikt, är vanligt förekommande hos patienter inom sjukvården []. Akut njurskada innefattar ett brett spektrum av förändringar i njurfunktion, från en liten stegring av serumkreatininvärden ända till det att behov av dialys uppkommer.
Njurarna fungerar sämre än väntat hos äldre
Den kliniska betydelsen av akut njurskada är stor och sannolikt underskattad. Ett stort antal studier har visat att överlevnaden är försämrad oavsett under vilka omständigheter man drabbas []. Det saknas dessvärre etablerade sätt att förebygga akut njurskada, och det finns inte heller någon etablerad behandling annat än understödjande åtgärder som kontroll av elektrolyter, vätskebalans och i ovanliga fall akut dialys för att begränsa skadan [4].
Denna översikt syftar till att belysa definitioner, epidemiologi, patofysiologi och den betydelse som akut njurskada har för prognos vid olika kliniska tillstånd. Akut njurskada innefattar ett kontinuum från subklinisk sänkning av GFR till anuri, vilket har gjort det svårt att hitta ett klassificeringssystem som lämpar sig för ett så brett spektrum av kliniska tillstånd [10]. I en översiktsartikel från identifierades 28 olika definitioner av akut njurskada i lika många studier [11].
Jämförelser mellan dessa studier var i praktiken omöjliga, varför man försökte att finna en gemensam definition. Detta ledde till att de s k RIFLE risk, injury, failure, loss of function, end-stage kidney disease -kriterierna presenterades [12].
Om njurar och urinvägar
Trots att mycket jobb har lagts ned på att definiera akut njurskada, finns det flera svagheter med ovan nämnda klassificeringssystem. De förlitar sig alla på att man har kunskap om patientens habituella serumkreatininvärde, vilket i många fall saknas. Det tar också tid för serumkreatinin att ackumuleras, vilket kan bidra till att diagnosen försenas [15]. Klassificeringen av akut njurskada tar inte hänsyn till etiologi.
Det betyder att patienter med normalt serumkreatininvärde får betydligt större förändring i GFR än patienter där stegringen i serumkreatinin sker från en redan hög nivå när de uppfyller kriteriet för akut njurskada stadium 1. Hos kvinnor, som biologiskt har lägre serumkreatininvärden än män, krävs således en större förändring i GFR för att kriteriet för akut njurskada ska vara uppfyllt.
Att fastställa nedsatt urinproduktion har fördelen av att den föregår kreatininstegringen vid akut njurskada, och redan timmar efter det att skadan har inträffat kan diagnosen ställas.
Njursjukdomar
Dock är det vetenskapliga underlaget när det gäller nedsatt urinproduktion och dess betydelse för prognos vid akut njurskada betydligt svagare än för stegringar av serumkreatinin, eftersom de flesta kohortstudier saknar information om urinproduktion. Cystatin C ingår inte i KDIGO-klassificeringen av akut njurskada och är ofullständigt studerat vid akut njurskada, men kan ha teoretiska fördelar som njurfunktionsmarkör jämfört med kreatinin, som är beroende av patientens muskelmassa.
Detta kan vara av betydelse framför allt hos patienter med liten muskelmassa eller patienter som förlorat muskelmassa till följd av långvarig immobilisering. Njurskademarkörer Nackdelen med att använda serumkreatinin som markör för akut njurskada är att det tar flera timmar, ofta upp till 48 timmar, efter det att skadan har uppstått till dess att serumkreatininet når sin högsta nivå.
Detta leder till att njurskadan redan är etablerad då man noterar ett förhöjt serumkreatininvärde, vilket försvårar insättandet av eventuella skadebegränsande åtgärder. Mycket forskning har gjorts för att finna en biomarkör med förmåga att detektera njurskadan tidigt och möjliggöra tidig prevention.