Digitalisering barn
Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.
Små barn med surfplattor lär sig inte vad de vuxna tror
Publicerad: 23 mars, Digitalitet i förskolan, vad innebär det? Vad behöver barnen i form av digital kompetens ? Vad är adekvat digital kompetens? Vad är vårt digitala uppdrag i förskolan? Digitala verktyg som en del i undervisningen återfinns i remissen till nya läroplanen: Utbildningen i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.
Utbildningen ska även ge barnen möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker, samt kunna värdera information. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker såväl digitala som andra.
Förskolläraren ska ansvara för att barnen: får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Hela arbetslaget ska: skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer såväl med som utan digitala verktyg. Barnen lever i en digital värld Det handlar inte bara om att barnen skall lära sig att hantera digitala verktyg, utan det handlar om att införliva dessa i deras utforskande av omvärlden.
Barnen lever i en digital värld.
Digitala medier och hälsa
De är digital native, dvs de är födda in i den digitala världen och vet inte om något annat. Det digitala är lika viktigt i vårt samhälle som att läsa och skriva, och det är viktigt att barnen lär sig hantera det digitala för att kunna göra sin röst hörd, för att förstå och kunna granska vår komplexa omvärld, men också för att ha möjligheten att kunna påverka hur vår omvärld utvecklas.
För att kunna arbeta mot läroplanens strävansmål så behöver pedagogerna ha en grund i ämnesdidaktik.
När man är väl förtrogen med vad det digitala uppdraget innebär så är det mycket lättare att kunna ta tillvara alla de olika digitala verktygen och hur de kan bli ett komplement i verksamheten. De digitala verktygen skall vävas in i undervisningen och vara en del som allt annat. Om pedagogerna behöver ämnesdidaktik så vad behöver barnen i det digitala? Barnen klarar oftast av att hantera exempelvis en lärplatta när de börjar förskolan.
Det är vad Karin Nygård kallar digitalt ytflyt, och pedagogens roll är att fördjupa, kombinera och skapa förbindelser med det som vi arbetar med i projekten. Det digitala skall införlivas i barnens lärprocesser, inte bli olika happenings eller att man som pedagog sätter lärplattan i barnets hand och låter hen sitta och titta på olika youtube-klipp för att det är enkelt.
Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning
Enligt mig sker detta alltför ofta inom förskolan, men det är inte förskolans digitala uppdrag! Skilj på digitalt och analogt Ett första steg i att arbeta med digitala verktyg inom förskolan har jag märkt är att man använder det digitala till att göra något på samma sätt som något som är analogt. Ta till exempel att barnen lägger vanligt memory och sedan får de göra det på lärplattan också.
Linda Mannila använder begreppen förändring av första respektive andra ordningen. Exemplet är en förändring av första ordningen.