Covid 3 veckor
COVID rebound is “typically described as a recurrence of signs or symptoms or a new positive viral test result after initial recovery from COVID,” according to the CDC. MIS-A förekommer i efterförloppet till covid hos vuxna. En kraftig inflammatorisk bild är typiskt. I den kliniska bilden ingår hög feber, allmänpåverkan och hypotoni. Samarbete över medicinska specialiteter är viktigt.
Under pandemin har det kommit allt fler fallbeskrivningar från andra länder om en sen manifestation av sars-covinfektion hos vuxna med benämningen multisystemiskt inflammatoriskt syndrom hos vuxna multisystem inflammatory syndrome in adults, MIS-A [1, 2]. Det saknas ännu validerade kriterier, men hög feber, påverkat allmäntillstånd, myokardpåverkan, hudutslag och koagulationspåverkan har varit vanligt, förutom avsaknad av radiologisk pneumonibild, såsom vid primär covidinfektion, se Fakta 1 [3, 4].
Det har oftast varit relativt unga vuxna som har drabbats, med debut några veckor efter en lindrig primärinfektion. Motsvarande kraftiga, ibland livshotande, sena immunologiska reaktion till primärinfektion med sars-cov-2 hos barn har enligt WHO:s definition benämnts MIS-C multisystem inflammatory syndrome in children , se Fakta 2 [5].
Om postcovid
Hittills har ca barn i Sverige drabbats. Även här saknas ännu validerade kriterier. En del av barnen uppfyller kriterierna för inkomplett Kawasakis sjukdom, och det finns en ökad risk för hemofagocyterande lymfohistiocytos HLH [6]. I rapporter från stora barnreumatologiska centrum i andra länder kan man se en tydlig skillnad i klinik mellan en akut, primär covidinfektion hos barn och MIS-C [7].
Vanligtvis har symtomen debuterat 3—6 veckor efter en lindrig primärinfektion, eller där andra i familjen har haft en covidinfektion.
De flesta som drabbats har tidigare varit helt friska. Då MIS-A är mycket ovanligt men allvarligt vill vi med denna fallbeskrivning belysa hur sjukdomsförloppet kan te sig och vilken behandling som kan bli aktuell.
Minst sju veckors väntan till kirurgi efter covid-19 minskade dödligheten
Fallbeskrivning En årig tidigare frisk kvinna inkom till akutmottagningen med ett dygns anamnes på feber, frossa och buksmärtor. Patienten hade insjuknat i PCR-bekräftad covid fem veckor före den aktuella symtomdebuten. Hon hade återgått i heltidsarbete men känt sig tröttare än vanligt. Vid bukundersökning var patienten palpationsöm med högersidig défense.
Hyperinflammation hos vuxna med covid-19 – ovanligt men allvarligt
DT av buk och gynekologisk undersökning gav misstanke om bäckeninflammation med vätska i lilla bäckenet. Hon lades in på kvinnokliniken med piperacillin-tazobaktam. På tredje dygnet byttes antibiotika till klindamycin och ciprofloxacin på grund av utslag. Hon erhöll gentamicin och flyttades till intermediärvårdsavdelning där antibiotika byttes till imipinem. Dag 6 var patienten fortsatt högfebril och cirkulatoriskt instabil med sinustakykardi, hypotension, vasoplegi och kapillärläckage.
Aktuell veckorapport om covid-19
Noradrenalininfusion och vätsketerapi krävdes mot hypotension. Hon hade lätt respiratorisk svikt, tecken till hjärtsvikt samt stegrade hjärtenzymer. Patienten var vaken, hade ögonsveda, huvud- och nackvärk, lös avföring och buksmärta.